Olika typer av solceller: Vilka finns och vilka ska du välja?

Solenergi har blivit ett alltmer populärt alternativ för att producera hållbar el hemma, men att veta vilken typ av solceller som är rätt för dig kan vara snårigt. I denna artikel utforskar vi därför några vanliga (och ovanliga) typer av solceller, så att du kan fatta ett informerat beslut.

Teknikerna för att utvinna elektricitet ur solenergi har enorm potential, och utveklingen går framåt i hög takt. Några typer av solceller är redan en självklar del av vår vardag, medan andra är kvar i labbet där forskarna jobbar hårt för att ta fram framtidens teknologi.

Du kommer nu få veta lite mer både om de typer av solceller som går att köpa på marknaden idag, men också hur morgondagens solcellsteknik kan komma att se ut.

Dagens solceller

Det finns framför allt tre typer av solceller som säljs till privatpersoner i Sverige – monokristallina solceller, polykristallina solceller och tunnfilmssolceller. De har alla olika fördelar och nackdelar, och ser dessutom lite olika ut.

Monokristallina solceller

Monokristallina solceller tillverkas av en enda kristall av kisel, där kiseln smälts ner och renas till en enhetlig kristallstruktur. Detta gör att monokristallina solceller har ett jämnt utseende med en svart ton.

En av fördelarna med monokristallina solceller är deras höga verkningsgrad, vilken ligger på 15–22 %. Detta beror på just den sammanhängande kristallstrukturen, vilken gör att elektronerna kan röra sig mer fritt genom materialet. Det i sin tur ger en högre energiomvandlingsgrad, och därmed mer el per ytenhet än andra kommersiella solcellstyper.

Av samma anledning tar monokristallina solceller upp mindre yta för att generera samma mängd elektricitet än andra varianter av solceller. Detta gör dem särskilt lämpliga för installationer med begränsat utrymme, som på exempelvis bostadstak.

Värt att nämna är dock att monokristallina solceller ofta en något högre kostnad jämfört med andra solceller på marknaden. Det beror på att tillverkningsprocessen är mer komplex och kräver mer kisel än exempelvis polykristallina solceller. Läs mer om vad solceller kostar här.

Polykristallina solceller

Till skillnad från monokristallina solceller, som alltså är tillverkade av en enda kristall av kisel, är polykristallina solceller tillverkade av flera små kristallstrukturer. De har vanligtvis en blåaktig färg och en mjukare yta.

En av fördelarna med polykristallina solceller är att de är lättare att tillverka än monokristallina solceller, eftersom porocessen är mindre komplex och inte har samma krav på renhet och materialhantering. Detta leder till en lägre produktionskostnad, vilket kan ge en bra balans mellan pris och prestanda för dig som köpare.

Polykristallina solceller har däremot en verkningsgrad på cirka 15–17 %, vilker är något lägre för än monokristallina solceller. Detta beror på att kristallgränserna skapar visst motstånd för elektronrörelserna. Med det sagt har polykristallina solceller fortfarande en relativt god prestanda, och kan vara ett kostnadseffektivt alternativ, speciellt för den med något större yta att utnyttja för installation av solpaneler.

Läs mer: Så fungerar solceller

Det är också värt att nämna att polykristallina solceller behåller sin verkningsgrad bättre vid höga temperaturer än monokristallina anläggningar, vilket kan vara fördelaktigt i vissa klimatförhållanden.

Tunnfilmssolceller

Tunnfilmssolceller tillverkas genom att applicera ett tunt lager halvledarmaterial på ett annat material, vanligtvis glas eller plast. Dessa solceller är böjliga, lätta och har enklare tillverkningsprocesser än kristallina solceller. De kan vara en attraktiv lösning för installationer där flexibilitet och estetik är viktiga faktorer.

En av fördelarna med tunnfilmssolceller är att de kan tillverkas med mindre material än kristallina solceller, vilket gör dem billigare att producera. Dessutom kan tunnfilmssolceller absorbera solenergi även vid svagare ljusförhållanden, vilket gör dem mer effektiva i skuggade eller delvis molniga områden.

Ytterligare en fördel med tunnfilmssolceller är deras böjbarhet. Eftersom de tillverkas på tunna material som plast eller metallfolie, kan de böjas och anpassas till olika former. De kan till exempel monteras som flexibla solpaneler för bärbara enheter, på olika byggnadsmaterial som takpannor eller till och med på kläder.

Däremot har tunnfilmssolceller vanligtvis lägre verkningsgrad än kristallina solceller (cirka 10–16 %), vilket alltså betyder att de omvandlar en mindre del av solenergin till elektricitet än kiselbaserade paneler. De har också en tendens att vara mindre stabila över tid och kan påverkas av fukt och värme, vilket ger dem kortare livslängd. 

Forskning och utveckling pågår dock för att förbättra både verkningsgrad och hållbarhet, och deras flexibilitet och potentiellt lägre produktionskostnad öppnar dörrar för nya tillämpningar och möjligheter för solenergianvändning.

Solcellstak med integrerade solceller

Integrerade solcellstak, även kända som solcellstak eller soltak, är en typ av solcellssystem där solcellerna är direkt integrerade i byggnadens takstruktur. Istället för att installera solpaneler ovanpå ett befintligt tak, utformas själva takmaterialet för att fungera som solceller och generera el.

Det finns olika tekniker för att skapa solcellstak. En vanlig metod är att placera tunnfilmssolceller i/på takpannor eller takplattor. Ett annat sätt kan vara att bygga hela taket av solcellspaneler i glas, där det alltså inte finns något annat takmaterial under. Integrerade solcellstak är ofta en dyr lösning, men har fördelen att de är diskreta och estetiskt tilltalande.

Tekniken för integrerade solcellstak utvecklas ständigt för att förbättra effektivitet, design och kostnadseffektivitet.

Framtidens solceller

Solenergi bär fortfarande på mängder av outnyttjade möjligheter, och det pågår ständig forskning och utveckling för att förbättra effektivitet, kostnadseffektivitet och hållbarhet. Här kan du läsa om några av de typer av solceller som är under utveckling, och som mycket möjligt kan stå för framtidens energiproduktion.

Perovskitsolceller

Dessa solceller använder perovskitmaterial för att absorbera solenergi. Perovskitsolceller har potential att vara både kostnadseffektiva och ha hög effektivitet. Forskare arbetar på att förbättra stabiliteten och livslängden, för att göra dem till ett attraktivt alternativ för kommersiell försäljning.

Organiska solceller

Organiska solceller, eller polymera solceller, använder organiska halvledare för att absorbera ljus och generera elektricitet. Dessa solceller har potentialen att vara lätta, flexibla och billiga att tillverka. Forskning fokuserar på att förbättra effektiviteten och stabiliteten för att möjliggöra bredare användning och längre livstid.

Tandemsolceller

Tandemsolceller är solceller som kombinerar olika halvledarmaterial, såsom både kisel och perovskit, i lager staplade på varandra. Genom att kombinera olika ljusabsorberande material kan tandemsolceller bättre utnyttja solspektrumet och generera högre effektivitet. Forskning inriktad på tandemsolceller har ökat på senare tid, och det finns hopp om att de skulle kunna uppnå mycket höga verkningsgrader, även utanför laboratorierna.

Nanotrådsbaserade solceller

Nanotrådsbaserade solceller är en typ av solcellsteknologi som utnyttjar nanotrådar av olika halvledande material för att absorbera solenergi och generera elektricitet. Trådarna är mikroskopiska strukturer i form av tunna trådar eller stänger med en diameter på bara några nanometer (en miljarddels meter) och en längd på upp till några mikrometer.

Nanotrådsbaserade solceller är fortfarande i forsknings- och utvecklingsstadiet och många tekniska utmaningar återstår att lösa innan de kan kommersialiseras.

Vilken typ av solceller ska man välja?

Så vilka solceller ska du då välja egentligen? Valet beror på dina specifika behov och preferenser. Här är några faktorer att överväga:

• Budget. Om budgeten är något begränsad brukar polykristallina solceller vara det mest kostnadseffektiva valet. Trots att tunnfilm är billigast att tillverka blir det de ofta ett dyrare alternativ, eftersom du behöver fler för att komma upp i samma effekt. Om du har en generös budget och vill ha maximal effektivitet kan monokristallina solceller vara det bästa alternativet.
• Estetik. Om du vill ha en enhetlig och estetiskt tilltalande installation på ditt tak är monokristallina eller tunnfilmssolceller bra alternativ. De har en enhetlig färg och, framför allt tunnfilmssolceller, kan smälta in i takets design. Allra mest tilltalande brukar det bli om du integrerar solcellerna direkt i takmaterialet i ett soltak.
• Flexibilitet. Om du behöver flexibilitet i formen, som för böjda ytor eller icke-traditionella installationer, är tunnfilmssolceller ett lämpligt alternativ.
• Anläggningsstorlek. Kristallina solceller är det vanligaste för mindre installationer på bostäder. Tack vare att monokristallina solceller har högst verkningsgrad av de alternativ som finns på marknaden är de det bästa alternativet om du har begränsat med plats. Har du gott om utrymme kan du installera fler polykristallina paneler och på så sätt få samma effekt.

Ta hjälp av erfarna solcellsinstallatörer

Solceller erbjuder en fantastisk möjlighet att producera egen ren energi. Om du är intresserad av att installera solceller hemma är vår rekommendation att du kontaktar en erfaren solcellsinstallatör för att få rådgivning om vilken typ du bör välja, och göra en genomtänkt investering anpassad utifrån just dina förutsättningar och behov.

Vill du enkelt jämföra olika leverantörer kan du fylla i dina förutsättningar och önskemål i formuläret här på sidan. Då får du personliga erbjudanden från företag i din närhet som du i lugn och ro kan se över. Självklart betalar du ingenting för tjänsten, och du förbinder dig inte heller till något köp.

Jämför solcellsofferter nu